Nu börjar det...

Kvällens film, Angel. Svensk, alldeles för seg, men hyfsat intressant. Vi gillade inte slutet, men att Scar var med (lejonkungen-skadad for life).

Nästa vecka kan bli den mest händelserika i mitt liv
Spännande kan tyckas, men samtidigt är jag rädd.
Dels släpps en såndär jättebomb, som kommer få folk att reagera. Äntligen, men ändå inte. Teatern har funkat bra so far, samtidigt vill jag inte mer. Jag är rädd, vet inte vad som väntar. Vet inte hur det kommer gå, vad kommer dem säga? Vad händer med mig? Blir det något av det här? Tror någon på mitt ord?
Dels kommer Angie, älskade Angelina hem. Den totala lyckan ! Satan vad jag saknat den ungen. En hel månad har hon varit borta, och jag saknar det där, att bara ha någon att ringa när man inte vill säga något egentligen.
Sen den där sketna onsdagen som kommer, med en nyhet som kan få mig glad, eller extremt förbannad eller chockad eller galen eller lycklig eller lättad eller... ni fattar. Hemligheter kan gå och ta sig (och nej jag ska inte gräva mer i det där nu. Har redan funderat fram och tillbaka tillräckligt länge).
Sen känner jag för att släppa en egen bomb snart, orkar snart inte längre med att behöva hålla det hemligt. Bara förklara hur det ligger till, vems fel det är och att det aldrig kommer bli något, för att det är lovat så (och vissa saker ska man helt enkelt hålla tyst om). Men jag ska nog låta bli

Och lite möten och viktiga telefonsamtal som väntar. Det blir nog jättekul ska du se.

Sovasova säng säng säng nu. Upp tidigt, se pigg ut och var aktiv hela veckan är grejen.
Natten ! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0