Mardröm i natt
Om ni bara visste vilket helvete det var att somna igår. La mig halv ett och kämpade sen till klockan var 4 för att somna. Jag skrek inombords tillslut, kropphelvete somna!!!, men inte fan hjälpte det.
Sov en timme innan det var dags att kliva upp igen. Och gissa vad? Jag drömde en mardröm under den timman. Jag minns inte när jag gjorde det sist.
Jag drömde, att jag hade förlorat massa i vikt, MASSA. Jag kände av alla ben i kroppen, dom var jättespetsiga och det gjorde ont såfort jag rörde mig. Och jag ville säga något, säga aj!, hade en massa saker i huvudet som jag ville säga, det var någon jag ville prata med, men vad hände? Inte ett skit.
Jag kunde inte prata, det gick inte. Kämpa och kämpa. Försökte hosta för jag trodde jag bara tappat rösten. Men nej. Det hjälpte inte, så jag skrek. HJÄLP!
Och huvudet skrek, det var så mycket jag ville och allt bara fastnade, det blev överfullt och svämade över och gjorde så ONT. Och jag försökte skrika, försökte visa med hela kroppen "hjälp mig jag dör! Jag vill inte..." men det gjorde ont, jag fick panik. PANIK.
Sen kunde jag inte röra mig längre. Mina händer bands fast. Och jag kunde inte prata, inte tänka, inte andas.
Första natten "hemma", efter knappt nio timmar i det här huset. Och ändå är det ingen "på det där stället" som tror mig när jag säger att jag kommer må psykiskt dåligt av att bo här. Fy fan.
