Gå in i mitt huvud
Och jag trodde att sitta på en stubbe mitt ute i skogen, med månen och vattnet och motorvägens oljud och hundens sällskap var ett bra sätt att försöka få all den där dimman att klarna. Men jag kan också ha fel. Så även om jag pratat lite lätt om vad jag tror att det kan ha varit, så känner jag ändå att det är något viktigt som jag inte får fram. Ett suddigt minne, skuldkänslor, sparande, saknad... vad är det där sista?! Det flyger omkring och jag får verkligen inte fram det. Det vill inte tränga sig förbi den där plankan jag satt upp för att inte känna, inte tänka, inte tycka och inte minnas. Och det retar mig, för att citera Pippi.
Vända på dygnet?
Sitter och halvglor på Gilmore Girls/"Kill more girls" ( alla kan inte tycka likadant ), håller bussåkande vänner sällskap ( fast den muppen verkar ha somnat, tack ! ) och hoppas att terroristhunden ska sova denna natt också.
Fast det är väl inte bara därför jag vänt på allt. Senaste nätterna har bestått av mardrömmar (vilket jag egentligen inte erkänner, hysch!), så i natt höll jag mig vaken och tänkte. Som att det hjälpte, kommer ändå inte ihåg något när det väl gäller -.-'' Så på ett sätt är jag väl psykiskt slutkörd ikväll, få fram minnen som man förträngt är rätt så ansträngande. Likblek var jag när jag kom hem, jag skyllde på värmen men la mig ändå i solen. Jag gör bara genomtänkta saker.
Pigg är jag iaf ! Fysiskt, och all den energin tänker jag lägga på morgondagens storstädning somjagtänkerskjutaframettpardarförjagkompåattviskautmedbåten...
(a)